Ska inte rada upp dom!!!
Men en av dom ska jag faktiskt berätta om här lite...
Vi kallar henne Anne ( hon heter så), vi växte upp inte lång ifrån varandra i Mörlunda.
Eftersom jag var en sån här ... " hälsa på grannar" unge så var mina kompisar i pensionåldern nästan allihopa. Jag gick runt lite och hälsade på, drack kaffe och pratade med dom och det var uppskattat.... Kaffe det lärde min pappa mig att dricka så fort jag föddes tror jag:))
Min bästa "kompis" av alla grannarna var Otto ( japp där kom förklaringen till varför Otto heter Otto) han var en gammal taxichaufför, hans fru hette Gustrid!! Men det var Otto o jag som var kompisar. Vi pratade om vad som fanns på godishyllorna i affären, vi gick ut o rökte på trappan, vi fikade ja sån´t där som barn inte får va med om nu.....
Nå väl...när jag började skolan träffade jag ju på Anne. Hennes mamma opappa hade ICA affären i Mörlunda. Många många minnen..... Vi var nog inte såna där superkompisar alltid,
men vi drogs till varandra hela tiden hur det än var. Se´n har vi växt upp...och där någonstans blev vi såna där vänner ni vet som inte behöver prata varje dag utan allting känns naturligt även om det går ett halvt år... Hon har fått lyssna på mina problem för det är hon såååå bra på!!! Vi har samma humor, skrattar åt samma saker. Nu ska jag o
Om jag hade tur fick även jag vara med och leka..
SvaraRaderaKör förbi hemma ibland och tänker på allt kul vi gjorde....
Men tyvärr kommer jag inte ihåg någon Otto, och hos oss fick du aldrig kaffe, vi åt frukost tillsammans;)
Hälsa till Anne och ge henne en stor kram!
En stor kram även till dej Lotta!
Ja du och din syster hade ju förmågan att sova bort morgonen.... tur ni hade mig som väckarklocka
Radera