Dagen med stort S....

Igår var det tisdag..och jag säger det igen:
-Den jobbigaste dagen i veckan och igår gjorde den skäl för mitt påstående.

Otto har dragit på sig svinkoppor och han ska naturligtvis ha den största, ja jag tror det, den sitter under amen där och bara hånflinar åt oss.
Så igår fick vi gå till doktorn och ta till det stora artelleriet. Penicillin och även en salva.

Ja vad jag tyckte om doktorn själv kan vi ta en annan gång...
Hemma två dagar till sa han ....och mina öron sjöng det..." va trodde du i egentligen".

Vårdplanering för mamma på eftermiddagen via videolänk. Vi satt ett stadigt gäng på kommunhuset och mamma och sjuksköterska i västervik. Började skratta när mamma fick se mig..
Hon pekade på tv:n och på mig och sa:
-Dig har jag sett förr.....
-Jo jag är ju din dotter sa jag och skrattade.
När jag såg mamma sitta där och försöka ta in allt. Frågor om allt o lite till, tänkte jag så lik pappa hon börjar bli, hann väl knappt tänka förrän hon säger:
- Visst börjar jag låta som Valter? Tycker du inte det Charlotte?
Klumpen satt sig som en smäck i magen. Där satt jag och höll tillbaka tårarna i en timma.
Men ingen kan komma och klaga på teamet: biståndshandläggare, sjukgymnast, arb.terapeut och sköterska dom är änglalika faktiskt.
SAKNAR min lilla pappa ....SAKNAR min Malin....,men hon kommer hem om en halv månad.
Inatt har det varit tårar...vet inte vad som händer riktigt men det är ju en ventil så det blir väl bättre..
Nu hoppas vi på en bra onsdag//L8